Vi pratade en stund och bestämde att han skulle vara så försiktig han kunde, om skåpet höll skulle vi få ta det och om det gick sönder så fick det vara så.
Efter några timmar ringde jag upp, skåpet var lossat från väggen... Inte en skråma... Tjohooo... Inte en krona ville han ha, tyckte bara att det var bra att det kom till användning.
På med arbetskläderna, in med ungarna i bilen och iväg...
Där får jag hjälp att få in skåpet i bilen. Som tack ger Olle honom en ask chokladhjärtan.
Hem igen och in med skåpet i garaget, där det står nu och väntar på vidare färd mot Friggan.
Vilken tur att man är lite knäpp ibland, och att jag stannade när jag såg släpet :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar